Sammen for friluftsliv med

Ski og sjø på Fjordruta 13. - 15.april

Text: Glenn Mattsing/tidningen Paddling

Att göra friluftsreportage är vanskligt. Man är utlämnad till vädrets makter och vet aldrig om ljuset kommer att bli bra eller inte. Men, det som kan planeras det måste planeras, i minst detalj. Därför kände jag mig trygg när jag tillsammans med min kompanjon anslöt till KNTs kombinerade kajak- och skidtur runt Storöra helgen vecka 15. Det var nämligen just en kombinerad kajak- och topptur som jag länge velat göra men inte vetat var. Norge var självklart, då ett bra reportage av detta slag kräver dramatiska berg av norsk dignitet. Men att veta var, hur och vid vilken tidpunkt, det är just det som är svårigheten.

Att tidpunkten för turen var perfekt visade sig första morgonen då vi vaknade upp till en klar himmel och där bergssidorna blivit röda av dagens första solstrålar. Jag fick därmed de första bilderna redan på morgon och kände mig trygg.

Från Imarbu paddlade vi sedan mot Storöra och turens höjdpunkt – toppbestigningen med skidor. Nu skulle jag äntligen få en lektion i toppbestigning med stighudar, trodde jag. Om vi tidigare trodde tidpunkten var perfekt visade det sig nu att vi var några veckor för sent ute, eller så hade våren valt att komma för tidigt. Snön hade redan smält en bra bit upp på berget och gjorde det omöjligt att gå på skidorna den första biten. Men när solen skiner över Stabblandet spelar det ingen roll. Från Storöra, 905 meter över havet, fick jag just de vyer jag önskade. Vattnet glittrade klart i Korsnesfjorden, där vi för några timmar sedan paddlade bland havsörnar, och mot Smöla rullade dyningar in bland gyttret av små öarna.

Vi spenderade sedan kvällen på Imarbu där stämningen var lika hög som på en skotsk pub och maten smakade ljuvligare än ljuvligast. Umgänget och den välbyggda hyttan gjorde vistelsen oförglömlig. En bättre utgångspunkt för en tur av denna typ är svårt att hitta.

Några timmar innan hemfärd fulländade vi reportaget med ett rejält napp. Efter en halvtimmes kamp från kajaken kunde vi dra upp en fyra kilo tung sej. En fisk som exporterade till Sverige och gav mat åt tidningsmakarna i nästan en vecka!

Kort och gott – vi elsker detta land

Hälsningar Sverige